Facit – Uppgifter kemi 1, block 2, del 1
1. 0,14 mol/dm3
2. 2,7 mol/dm3
3. 0,088 mol
4. Nej, koncentrationen blir 0,16 mol/dm3
5. 0,13 mol/dm3
6. 0,40 mol/dm3
7. Se förklaring i ppt/film.
8. 0,132 mol/dm3
9. 0,26 mol/dm3
10.
Först kan man göra ett konduktivitetstest för att ta reda på om det är en jonförening eller molekylförening. I det här fallet visar det sig att föreningen leder ström och därmed är en jonförening.
För att kunna räkna ut vilken jonförening det är så måste man först göra ett lågtest för att kunna räkna ut vilken positiv jon man har. I vårt fall så är ju saltet kaliumklorid vilket innebär att lågan blir lila vid lågtestet, eftersom de positiva kaliumjonerna avger en lila färg (tabell 1).
Sedan måste vi lista ut vilken den negativa jonen är och då måste vi genomföra olika fällningstester och ett syratest. Om vi tillsätter silvernitrat till vår jonförening så kommer vi få en vit fällning. Silverjonerna i silvernitrat reagerar med kloridjonerna i vår jonförening och bildar ett svårlösligt salt (silverklorid). Vi kan då konstatera att vår jonförening innehåller kloridjoner. Vi genomför även övriga fällningstester och syratestet för att vara säkra på vårt resultat. De övriga testerna ger enbart negativa resultat (inget händer), vilket gör att vi kan slå fast att vår jonförening är kaliumklorid.
11.
a) Jonföreningar leder ström medan molekylföreningar inte gör det. Konduktivitetstestet används för att testa ledningsförmågan hos den okända föreningen.
b) Värmen från lågan får valenselektronerna hos ämnets atomer att exciteras. Vid deexcitationen sänder elektronerna ut synligt ljus med olika våglängder (olika färger). Olika atomer har olika antal skal och/eller olika avstånd mellan sina skal vilket innebär att ”elektronhoppen” ser lite olika ut och det leder också till att olika atomer avger olika våglängder/färger vid deexcitationen.
c) När ett svårlösligt salt bildas i en vattenlösning så kallas det för en fällning. Det kan t.ex ske när vi kombinerar olika saltlösningar med varandra. Exempel: I en bägare har vi ett salt som är löst i vatten (ett lättlöst salt) och i en annan bägare har vi ett annat salt som också är löst i vatten (också lättlöst). Om vi blandar innehållet från båda dessa bägare i en ny bägare så kan nya kombinationer av joner ev. uppstå, och i vissa fall kan vi få ett salt som inte löser sig i vattnet. Saltet kommer då ”fällas ut” och bilda en ”klumpartad” massa i lösningen (olöst). Detta kallar vi för en fällning.
d) Om vi tillsätter bariumklorid och får en vit fällning så vet vi utifrån tabellen att det antingen har bildats bariumsulfat (BaSO42-) eller bariumkarbonat (BaCO32-).
Bariumjonerna i bariumklorid har alltså reagerat med antingen sulfatjoner och bildat bariumsulfat eller reagerat med karbonatjoner och bildat bariumkarbonat.
Men hur vet vi om det är bariumsulfat (BaSO42-) eller bariumkarbonat (BaCO32-) som har bildats?
Jo, det står i uppgiften att syratestet (tillsats av saltsyra) gav bubblor (koldioxid bildas). Om vi tittar i tabellen så ser vi att den okända jonföreningen måste innehålla karbonatjoner för att koldioxidbubblor ska kunna bildas. Utifrån detta vet vi alltså att det var bariumkarbonat, BaCO32-, som utgjorde den vita fällningen.
e) Natriumkarbonat: Lågtestet gav gul färg vilket enligt första tabellen avslöjar att den positiva jonen är natrium. Fällningstesterna + syratestet avslöjar att den negativa jonen är en karbonatjon.