Facit – Uppgifter kemi 1, block 1, del 1

Facit

1)

Se bilden:

2)

Bohr studerade vätets linjespektrum och såg att väteatomer sänder ut 4 olika färger efter att ha exciterats. Hans förklaring var att det finns olika energinivåer/elektronskal där elektronerna befinner sig. Elektronerna kan inte befinna sig mellan dessa. Om energi tillförs utifrån (t.ex. värme, UV-ljus, elektricitet) så kan en elektron hoppa ut en eller flera energinivåer/elektronskal (excitation). Elektronen kommer dock snabbt falla tillbaka till grundnivån eftersom atomkärnan attraherar och drar tillbaka elektronen (deexcitation). När elektronen faller tillbaka sänder den ut den tidigare absorberande energin, bl.a. i form av ljus med olika våglängder/färger. Väteatomen sänder ut fyra olika färger eftersom elektronen kan hoppa/falla på fyra olika sätt som ger upphov till synligt ljus.

Om det inte finns olika energinivåer/elektronskal där vätets elektron kan befinna sig, och  hoppa mellan, så går det inte att förklara vätets linjespektrum. Bohrs atommodell blev därför snabbt accepterad.

3)

Rutherford två av hans studenter att utföra ett experiment där ett radioaktivt ämne riktades mot en mycket tunn guldfolie. Det radioaktiva ämnet avgav radioaktiv strålning i form av positivt laddade alfa-partiklar (heliumkärnor). De flesta alfa-partiklarna passerade rakt igenom guldfolien, men några studsade tillbaka. Utifrån detta experiment drog Rutherford slutsatsen att det måste finnas en liten men kompakt positiv kärna i mitten av guldatomerna som innehåller det mesta av atomens massa (annars skulle inte alfa-partiklarna studsa tillbaka). Rutherford drog även slutsatsen att det mesta i atomen måste vara tomrum för annars hade inte de flesta alfa-partiklarna åkt rakt igenom atomerna. Han menade att de negativa elektronerna rör sig runt atomkärnan på mycket stora avstånd från atomkärnan och att de kretsar runt atomkärnan ungefär som planeterna kretsar runt solen.

4) Protoner, neutroner och elektroner.

5) Neutronerna avskärmar protonerna från varandra och därmed stabiliserar de atomkärnan. Om det enbart skulle vara protoner så skulle protonerna repellera varandra (stöta bort) p.g.a. den positiva laddningen.

6)

Natrium

7)

Cl= K: 2 L: 8: M: 7
O= K: 2 L: 6
Mg= K: 2 L: 8 M: 2
Li= K: 2 L: 1

8) Avge valenselektroner, ta emot valenselektroner eller dela på valenselektroner.

9) Natriumatomen kan avge sin enda valenselektron till fluoratomen. Båda atomerna kommer då få 8 elektroner i sitt yttersta skal.

10) Kloratomer har 7 valenselektroner. Genom att dela på 2 valenselektroner så kan båda få 8 elektroner i sitt yttersta skal.

Klor

11) Valenselektronerna har mest energi eftersom det är de elektronerna i atomen som sitter lösast och har lättast att röra på sig. De sitter lösast eftersom de sitter längst ut från atomkärnan och påverkas därför minst av kraften från atomkärnan (de positiva protonerna i atomkärnan attraherar de negativt laddade elektronerna).

12)

Mjölk
Salt löst i vatten
Luft

13)

a) Kemisk förening
b) Grundämne
c) Kemisk förening
d) Kemisk förening
e) Kemisk förening
f) Grundämne

14) Fast, flytande, gas. Höja eller sänka temperaturen.

15) De har redan ädelgasstruktur, vilket innebär att de har 8 elektroner i sitt yttersta skal (helium har 2 valenselektroner eftersom helium bara har 1 skal och i det skalet får det bara plats 2 elektroner). 8 valenselektroner räknas som ett stabilt tillstånd. Man säger att det yttersta skalet är ”fullt”. Det är dock en sanning med modifikation. Vissa atomer får egentligen plats med fler än 8 valenselektroner men då måste de extra valenselektronerna fyllas på i s.k. underskal som ligger långt ut från atomkärnan. Det innebär att de extra valenselektronerna sitter väldigt löst/mycket energi (eftersom de sitter långt från atomkärnan) och lossnar därför väldigt enkelt.

16) Metallglans, avger valenselektroner relativt lätt, leder ström, formbara.